Just nu är hela mitt liv i obalans, lika mycket som jag vill vara i fred och ligga i sängen med täcket över huvudet så vill jag till skolan för att inte vara ensam. Vill inte ha sommarlov lika mycket som jag vill ha sommarlov, men jag vill inte vara ensam. Vi går ut nian och vi ska inte göra ett skit heller, allt går bara käpprätt åt skogen idag och jag känner mig som en barnunge för de allra löjligaste sakerna som gör mig gråtfärdig.